Hungern är tillbaka

28 juli, 2016

Jag är normalt en väldigt hungrig tjej. Jag älskar mat i de flesta former och njuter verkligen av det jag äter. Min absoluta favoritmåltid är frukosten. Har du någon favorit?

Efter förlossningen har jag dock inte alls haft samma hunger som normalt och inte ägnat mat speciellt mycket tanke alls. Så som jag aldrig trodde jag skulle bli… Men nu, efter 2.5 vecka börjar jag äntligen bli mitt vanliga jag igen vad gäller hungern.

Igår avnjöt jag dem här utsökta frukosten tex… ruskigt gott och betydligt mer än jag varit sugen på det senaste.

Hunger Frukost

Skålen med yohhurt/keso, Granola, bär, nötter och kokos. Gårdsbröd med leverpastej (ny favorit under graviditeten) med saltgurka, kaffe och en skvätt ren äppeljuice. Magiskt en sommarmorgon  (nja, snarare förmiddag) på en solig balkong ❤

Använd kortlek till sommarträningen

23 juli, 2016

kortlek tränaDe flesta här har säkert sett och hört talas om kortleksträning. Ni vet, det där då en låter kortleken bestämma ett pass. Antal reps och vilken övning. Vet ni? Jag tänkte lite annorlunda och vill ge er ett tips på enkel sommarträning för semestern med kortlek. En träningsvecka där kortleken bestämmer. Allt för att släppa på måsten och planering under semestern. Ibland behövs det.

kortleken

Själv får jag vänta med både kilometer och burpees. Men jag vore så glad om ni körde lite extra hård (och kul) träning för mig också.

Träningen 12 dagar efter förlossning

22 juli, 2016

Hej!

Jag lever, i allra högsta grad lever jag. Spenderar dagar med att snusa bebis, stirra på bebis och ge bebis mat. Typ så. Tänk att dagarna kan gå så fort trots att en är en otålig och rastlös själ och verkligen inte gör någonting… förutom ovanstående.

Kärlek

Träningen då? 

Jag är inte tillräckligt återhämtad efter förlossningen än för att komma igång med träning så som jag kanske önskat… jag VET att det fortfarande är väldigt nyss jag låg där och kämpade ut en bebis ur kroppen och att jag behöver ge kroppen tid att läka men jag är samtidigt en väldigt otålig person som helst skulle vilja att återhämtningen snabbade på lite… sånt får man tyvärr inte beställa så jag väntat snällt och smider istället planer för hur jag på smartast sätt ska lägga upp det hela när jag väl är tillräckligt stark för att komma igång.

Det jag gör än så länge är att knipa. Knipa flera gånger om dagen och i olika typer av intervall. Styrkeknip, uthållighetsknip och allt där emellan. De senaste 3 dagarna har jag också kunnat ta mig någorlunda långa promenader (snarare långa som i tid inte distans ) med varierande resultat. Idag kändes det riktigt bra för första gången och det gjorde mig löjligt lycklig. Framsteg!

Jag hade tänkt att starta ett långt, smart program för nyförlösta redan den här veckan men jag tog mitt förnuft till fånga och väntar ut läkningen av kroppen lite till. Förhoppningsvis kan jag starta på måndag istället, då är vår dotter 2 veckor.

Tills dess får jag stå ut med träning i form av knip övningar och lugna promenader ❤

 

Kvinnokroppen alltså!

19 juli, 2016

Jag är mamma nu. Så galet häftigt, underbart, svårt och magiskt på samma gång. Jag har haft så många aha-upplevelser den senaste tiden, kännt så enormt mycket känslor och fått tiden att rusa trots stor brist på direkt aktivitet. Jag är lycklig ända in i själen och älskar den här lilla pysen bortom rimliga gränser… Redan.

Kroppen då. Min alltså. Shit vad den har fått utstå, kämpat och slitits på. Graviditet och förlossning är ingen peace of cake. Och då har jag ändå inte haft det speciellt svårt vad jag förstår… Men det är så klart svårt för både mig och andra att avgöra.  Jag har ju inget att jämföra med och ingen annan vet ju hur jag haft det, egentligen.

Oavsett så är jag SÅ enormt imponerad över vad den kvinnliga kroppen klarar av. Vad vi går med på att utsätta oss för och vad vi kan skapa. Vi är så starka!

Kvinnokroppen kolla här. Till vänster är jag superhöggravid i vecka 42. Mitt vatten har precis gått och vi bara väntar på att värkarna ska starta. Lilla bebisen  i magen gjorde sig där och då redo för att levereras. 3 dygn efter förlossningen såg jag ut som bilderna till höger.  I avslappnat läge och med normal al aktivering i magmusklerna. Häftigt att kroppen  kan gå tillbaka så pass ändå tycker jag.

Magen min är väldigt lös, magmusklerna delade och det är svårt att hitta ordentlig aktivering om jag inte är riktigt utvilad och smärtfri i övrigt (vilket jag inte riktigt är ännu). Det har gått en vecka och två dagar sedan vår dotter föddes och jag planerar att starta ett träningsprogram för just nyförlösta ikväll eller möjligtvis imorgon. Sakta sakta, en sak i taget och tålamod. Allt det som jag vanligtvis är tvärsämst på. Men nu måste jag. Jag vill göra rätt,vara snäll mot kroppen och ge den tid. För tänk så grym den varit (är!), jag ska hedra den med det största tålamodet jag kan ge den. Min coola kropp.