Jag har kommit igång nu

19 januari, 2017

Känslan som infinner sig när en kan springa igen.  Magi. Eurofori. Jag springer ju efter ett löpschema nu som förhoppningsvis ska ta mig mot halvmaran i maj. Vi får se om planen håller (om kroppen håller vill säga) men hur som helst så har jag i alla fall kul på vägen.  

Jag har kommit så långt att jag nu springer 5km. Inom en vecka då har jag knåpat ihop 1.3 mil faktiskt och det värmer min själ att tänka på. Att jag kan springa igen… och att det känns bra! 

Innan denna vecka är slut så är tanken att jag ska få till ett pass på hela 6.5km. Förr hade det varit en riktig peace of cake men nu känns det tufft och nästan lite nervöst. Tänk så det kan bli. 

Kul är det i alla fall att vara igång med löpningen igen. Förhoppningsvis kan jag nu bygga upp konditionen så att jag inte behöver halvdö varje pass. 

Hur springer du i veckan? 

Sömnens betydelse för motivation 

13 januari, 2017

Jag ska inte, vill i alla fall inte, bli en sån som ständigt gnäller om sömnbrist. Men sanningen  är den att när sömnbristen varar i fler än några veckor i sträck och när bristen liksom inte alls är självvalt  (sanning med modifikation: jag har ju VALT att bli mamma) så är det lite småtufft och inte helt lätt att hålla sig från gnället. 

Jag har inte sovit mer än 2.5 timmar i sträck (i regel – 4 timmar som max) sedan  ett halvår tillbaka. Det tar på krafterna och de senaste veckorna har varit väldigt vakna om en säger så,  nu börjat jag längtar ordentligt efter sammanhängande sömn. Vackert det låter. Sammanhängande sömn.  Oh!

I början gick det bättre.  Jag var väl hög på hormoner och extas över den nya lilla knytet. Hormonerna har nu nått bäst före datum och det visar sig mest genom tröttheten anser jag. Jag kunde med lätthet kliva upp efter en natt med otaliga mätningar och omnattningar och träna. Motivationen hade liksom inga gränser. 
Nu. Not so much. 

Jag tränar just nu inte så mycket som jag önskar. Anledningarna är två. En biverkning av sömnbrist för mig blir även brist på motivation. Och så är ju så att en 6 månaders bebis kräver mer sysselsättning/underhållning än en 2 månaders… just saying. Jag önskar så att vi snart får en liten stigning i antal sammanhängande sömntimmar så att min motivation kan återgå till det normala. Det som är så synd är ju att jag VET att träningen gör mig både piggare och gladare men ändå är det så svårt vissa dagar att få till när det enda en egentligen vill är att sova… 

Slutgnällt. Motivation kan en ju få på olika sätt så nu när jag inte längre vaknar med den (provocerande? Men det är sant, vanligtvis är det så) så får jag jaga den på andra sätt. För jag är ju fullt medveten om att en Johanna som inte tränar är en mindre  glad Johanna. 

Mitt 2016 (september – december)

11 januari, 2017
September

Var tillbaka på gymmet efter förlossningen. VILKEN känsla. Jag var i total extas. Efter många veckors (well, allt är relativt) frånvaro var jag äntligen tillbaka.

Jag introducerade Kira för gymmet. Vi lånade gruppsalen och körde första (men långt ifrån sista) passet därinne. Så underbart att kunna njuta av träningen tillsammans med henne. Supernöjd mamma – Supernöjd bebis.

– Snöade in på löparskor och köpte mig ett par ”snabba” som jag ska ha när jag blivit tillräckligt stark för dem… ”Snart” så.

– Jag och Kira var på vårt första event tillsammans; Matprat där vi inspirerades av nytänk och goda smaker. Mer vego blev min sammanfattning och det jobbas det fortfarande på…

– Njöt av att kunna äta hemlagad (nylagad) lunch varje dag utan att behöva anpassa mig efter någon annans smak. Det blev en hel del sallader med ost. Måste återuppta!

– Jag tog MÅNGA, långa promenader med vagnen och passade ofta på att stanna för styrkestop när Kira sov. Mitt sätt att träna den första tiden efter förlossningen. Minns det som en underbar tid.

– Jag hade tid för eftertanke och skrev om saker som jag som nybliven mamma fått nya insikter om.

– Jag åt äppelpaj tills det sprutade ur öronen på mig. På riktigt, minst en varje vecka.

– Vi hade kickoff med gänget på Everydaystories då vi lagade mellanmål och tränade, ni kan läsa mer om dagen HÄR och HÄR en riktig boost att hänga med dessa starka kvinnor.

Oktober

– Körde ett svettigt utomhuspass med min vän Lina och bjöd er på passet. Jag blir inspirerad själv och ska nog köra samma pass inom kort.

– Gav er rabattkod på Nextory där du kan lyssna och läsa oändligt massa böcker helt gratis i en månad. Psst… Koden fungerar fortfarande. Klicka HÄR för att läsa mer 

– Fortsatte mammaträningen tillsammans med ”mina mamas” som vi startat under sensommaren/hösten. Varje vecka, i ur och skur (typ) samlades vi med våra skatter för att riva av träning tillsammans. Sånt jag kommer att minnas alltid.

– Gjorde mitt första rörliga inlägg (i alla fall på väldigt länge) där jag tipsade om uppvärmning för löpare.

– Jag Fyllde respektingivande 31 år och firade det med kakbuffé hemma hos oss tillsammans med vännerna.

– Skrev om min karriär i träningen so far och tänkte högt om hälsa.

November

– Köpte mig ett par till löparskor, för längre distanser. De som skulle komma att bli mina startskor efter förlossningen. ÄLSKAR dem.

– Jag åt frukost med vänner och tränade med Kira i släptåg.

– 26e november. Jag återintog löpningen i mitt liv. En lyckans dag! minst sagt.

December

– Min man reste till Spanien medan jag var hemma på landet och tränade i vinterns dagsljus. Strax därpå reste vi tillsammans till England, Kiras första flygtur.

– Vi firade julen hemma hos oss och jag fick finfina julklappar som alltid, bland annat en del träningsrelaterat. Lycko mig.

– Äntligen bokade jag upp Göteborgsvarvet och passade samtidigt på att boka weekend i Götet för hel familjen. Det blir spännande att se om kroppen klarar utmaningen. Annars blir det (”bara”) en härlig helg för familjen.

– Ägnade månaden åt att verkligen fokusera på att inte slänga maten. Det gick bra och jag känner att detta är något jag verkligen vill fortsätta att prioritera. Viktiga grejer.

Sammanfattning 2016: 

Sälen

10 januari, 2017

Vi spenderade helgen i Sälen. Jag, min man, min dotter, min bästa vän och hennes lilla familj. Så underbart med miljöombyte, vita vyer, kalla kinder, stughäng och familjetid. Möjligen aningen för få stunder på skidor och aningen för få dagar totalt men oj så härligt det är med en liten get away ibland.

Det mest ”fjälliga” jag gjorde var att köra 4km på längdskidor och hänga en dag kring backen då papporna åkte slalom (min man för första gången = såld) då vi fikade med medhavd termoschoklad och hembakt i solskenet. Så idyliskt och dant.

 Efter de 4 km i spåret körde vi ett snabbt gummibandspass i skymningen. Det går att klämma in en hel del aktiveringsövningar på kort tid om en bara vill. 


Vi pratar redan om att åka tillbaka till fjälls inom kort. Vi vet inte exakt hur, när eller ens om det blir av men det vore härligt med några fler dagar i de snöigare landskapen. Andas mer fjälluft och åka mer skidor….