johannacook.se ⋆ Träningsglädje!

Hej!

Det har gått 5månader sedan mitt senaste inlägg, då jag tryckte på pausknappen. Känns som en evighet sedan och samtidigt som igår. Ungefär så som hela livet känns just nu. Livet med småbarn. Tiden rusar. Tiden som är ALLT. Så viktig, så dyrbar.
Jag vet inte ännu om jag kommer att blogga som förr, troligtvis inte. Vet inte ännu om varken tiden eller motivationen är på plats men jag startar med att testa mig fram och känner av längs vägen.Back

Det har ärligt talat varit väldigt skönt att inte sortera tankar i blogginlägg, att inte hela tiden ha ”textjour” i huvudet. Att inte ständigt sträva efter perfekta bilder eller leta rubriker som lockar. Att ha tid för sådant som på riktigt är viktigt.
Men… Sen har vi ju det här med att bloggen faktiskt är en del av mig  och att jag mår bra av att skriva till er. Dela med mig av det jag gör, hur jag tänker och förhoppningsvis peppa en och annan till en glad och aktiv vardag. Att bloggen ju faktiskt inte bara tar utan GER enormt med lust, pepp, motivation, vänskaper och upplevelser.

Du då?

Samtidigt är det är ju också 5 månader sedan jag hörde något från dig. Hur har du det? Vad gör du nu för tiden? Snälla berätta för mig. Jag har saknat dig och hoppas så att du har det bra. Låt mig höra – Jag är genuint intresserad

Jag då.

Det har hänt SÅ mycket i mitt liv sedan sist. Om du följt mig på Instagram kanske du är lite uppdaterad men annars tänkte jag göra en liten sammanfattning inom kort. Just nu ville jag mest bara svänga in och säga hej! I den takt som livet erbjuder kommer här framöver att dyka upp ett och annat inlägg, då jag känner att det finns något att dela.

Just nu vill jag bara lägga min energi på tre saker. Min familj, att springa och att lyfta. Typ.

Min passion för den här bloggen lever fortfarande men tiden och (de bästa) förutsättningarna finns inte där just nu. Istället för att ständigt kämpa med att hålla bloggen flytande så har jag nu beslutat att ta en paus. En paus för att satsa på det som är viktigast och för att inte känna press för något jag ju faktiskt inte behöver pressa mig själv till.

När jag återfår den där stora motivationen, när tiden igen kan prioriteras lite annorlunda och när jag får sova några fler timmar per dygn än vad jag i dagsläget gör… då sätter jag mig vid tangenterna igen. Knåpar ihop passupplägg åt er och sprider träningspepp på mitt vis.

Finns på Instagram så länge

Tills dess hoppas jag att ni följer mig på Instagram under namnet Johannacook.se och att ni tränar med lust och glädje flera gånger i veckan, att ni highfive:ar er själva och varandra när ni gör något extra bra/nytt/utmanande och inte glömmer att livet är bäst i balans.

Jag har bloggat sedan 2009 (!!) Utan längre paus och det kan ju tyckas vara på sin plats då. Att testa på livet utan blogg. Löjligt men ändå ett ganska så övervägt beslut för mig.

På återseende älskade läsare. På återseende…

Jag vill dela med mig av några tips. Åter igen, för dig som önskar att komma igång (och behålla motivationen) med din löpning. För dig som är en nybörjare på träningsformen, för dig som försökt X antal gånger men som aldrig kommer längre än högt ett par veckor i sträck eller för sig som redan löptränar men önskar lite påminnelse och inspiration.

Jag påminner och tipsar för att jag själv älskar löpningen som träningsform, för att den är lättillgänglig och för att jag önskar att just du får uppleva den eufori som  faktiskt löpträning kan medföra.

1. Sätt upp ett mål
Välj ett mål som utmanar dig men fortfarande är realistiskt. Det kan vara allt ifrån att anmäla sig till ett lopp – 5km, 10km eller kanske en halvmara – till att under september månad orka springa till/från jobbet 2 dagar i veckan.
Det här målet kommer att hjälpa dig med motivationen och behövas ta fram i tankarna de dagar då löpningen känns tung och kanske till och med lite tråkig.

2. Lägg upp en plan
Alla vill inte springa efter ett strikt träningsschema men lägg upp en smart plan för din löpning och se ett planerat pass som ett viktigt pass. Inte något du bara bokar av för att något annat råkar komma i vägen. Utgå från din vardag och förutsättningar när du planerar och se till att få variation i dina pass. Snabbt, långsamt, långt och kort – Utifrån dina referenser. Glöm inte styrketräningen som komplement!

3. Investera i skor
Löpning är en relativt billig träningsform. Du kan lägga ner stora summor på kläder och utrustning men du måste inte. Det enda du behöver lägga en slant på är ett par riktiga skor som passar just din fot och ditt löpsteg – Ta hjälp på sportbutiken för att hitta det rätta för dig. Du vill inte dra på dig knä och höftskador för att du snålade när du köpte skorna.

4. Ladda
Att springa på tom mage kan betyda att du aldrig får upp energinivån nog att få ett bra pass, samtidigt kan det vara tufft att springa när du precis ätit. Här är det planering som gäller och alla är vi olika. Testa dig fram till vad du springer bäst på och ladda sedan efter det. Ett lättare mellanmål 1-1,5 timme innan löpningen brukar fungera för många.

5. Vatten
Beroende på hur långt och hårt vi springer så gör vi av med vätska. Vi gör alla smartast i att fylla på med vätska (vatten) jämt fördelat under dagen. Sveper du en liter vatten innan din löptur så är risken stor att du får springa kissnödig efter bara några minuter. Ingen höjdare.
Att fylla på ordentligt EFTER ditt pass är däremot inget du ska avstå. Springer vi under en längre tid kan vi också behöva fylla på med både vatten och energi under passet.

6. Analysera din löpstil
Det låter enkelt att bara ut och springa. Och visst, det är det. Men vill du springa smart, spara din energi och hålla dig skadefri så bör du fundera på en del saker angående din löpstil. Tänk på hur du sätter i foten, testa att springa på olika sätt och se hur du trivs bäst. Jobba också med att pendla rätt med armarna, sänk ner axlarna och aktivera din core.

7. Träna tillsammans
Vi utvecklas massor av att träna med andra. Fråga grannen, kollegan, sambon eller syskonet om de inte vill hänga med på en löptur. Troligtvis är det någon som nappar och tillsammans kan ni köra ett pass då och då. Det ger ofta extra motivation och de dagar som känns lite tunga (de existerar för alla)  kan vändas till något riktigt bra med ett härligt sällskap vid din sida.
Ett hett tips är ju annars att hänga på grupplöpning i någon form. Du behöver sällan vara vältränad redan innan och gemenskapen och kunskapen som erbjuds är guld värt! Hör efter i din stad om det finns något bra upplägg där du kan känna dig bekväm.

I måndags gjorde jag det viktigaste jag gjort på hela veckan (förutom möjligtvis att kramas med förkyld bebis). Jag spenderade dryga 3 timmar på en kurs i HLR; hjärt- lungräddning dvs. För barn. Viktigare nåndagsaktivitet kan jag inte komma på ens om jag anstränger mig.
Vi lärde oss hur en ska rädda livet på barn som satt i halsen och barn som slutat andats helt och behöver hjälp att hålla igång hjärta och syresättning till ambulans kommer. Kunskaper som varje vuxen (och barn över 15?) skulle behöva besitta! Så viktigt. Livsviktigt!

Vi fick bland annat hjälpas åt att utföra HLR (2 inblås och 30 kompressioner, om och om igen) på både barn och spädbarn i 20 minuter vilket skulle simulera tiden det kan ta innan ambulans kommer. Det är tufft att hålla kraft och tempo så länge även om det är en liten människa det utförs på. Ännu en anledning att hålla sig vältränad känner jag!

Snabbgenomgång om ett barn sätter i halsen

Spädbarn som sätt i halsen: titta i munnen, om du kan SE det som fastnat, plocka ut men gräv ALDRIG i munnen annars med tiskt att trycka ner föremålet längre och risk att skada halsen. Lägg bebis på mage över ditt ben och dunka med handflatab i övre ryggen 5 gånger. Vänd upp barnet på rygg och gör 5 kompressor mellan bröstvårtorna med ditt pek och långfinger. Fortsätt att varva tills att det som fastnat lossnat.

Barn som sätter i halsen: samma som ovan vad gäller att titta i munnen. Vänd barnet med ryggen mot dig. Kom in med din vänsterarm  (om du är högerhänt) under barnets vänstra armhåla och lägg din hand på barnets högra scen, kurs barnet fram en aning och dunka med din högra handflata 5 gånger i övre ryggen. Ta grepp bakifrån runt midjan på ditt barn (knäpp dina händer i navelhöjd på barnet) och pressa 5 gånger. Viktigt hör att justera kraften beroende på hur stort barnet är. Som ni förstår är det stor skillnad på en 1.5åring och en 14 åring. Dock samma metod.

Pollen.

Samma visa varje år. ”Är jag förkyld? Eller är det pollen? Jag skulle ha börjat äta mina tabletter ÄNNU tidigare! F******N nu kan jag ju inte träna som jag önskar…. ”

Jag borde ha vant mig nu men det är en ständigt återkommande chock varje år. Med undantag för förra året då jag var ganska så gravid och inte upplevde allergin som så förintande… om jag nu minns rätt. Då löptränade jag ju inte heller och upplevde möjligtvis därför inte att det var ett lika stort problem som jag gör nu… När allt jag vill (sanning med modifikation) är att springa och den sablans allergin sätter stop för det.

Tumme upp för att löpningen ändå blir av

Klarar jag mig i år?

Nej. Det startade i helgen som var. Söndagens löppass var så tung som den kunde bli och jag kunde inte riktigt härleda anledningen där och då. Insåg inte förrän i måndags att det var pollen som kommit för att ta mig när näsan började klia, ögonen rinna och ansiktet svälla. Aha, ja jäklar ja. Pollen.

Det som jag upplever allra värst med min pollenallergi är att det hindrar min träning, i synnerhet min löpträning så här års. Och det är ju nu som det i övrigt är som härligast att springa. När värmen är på återtåg, när kvällarna är ljusare och när gatorna snart sopas. Det är NU jag vill som mest men kan som minst. Så typiskt.

Nöjd för det lilla

Nu, för ett tag framöver får jag nöja mig med att få löpningen gjord. Att vara nöjd med att nöta på i makligt tempo de dagar som halterna är som lägst. Anpassa och lyssna på kroppen. För tro mig när jag säger att det är tungt att löpträna med pollenallergi. Det är tungt med allergi i vardagslivet men att addera en hobby som kräver flås och utomhusvistelse är jäkligt nära omöjligt. Men bara nära. För vill man så kan man visst?!

Tumme ner för att det går tungt, känns orättvist och att min plan nu blir väldigt svår att följa. Målet med Göteborgsvaret lever dock kvar. Runt hoppas jag att ta mig, även om träningen och vägen dit kanske inte blir så sprudlande och härlig som jag hoppats på…

Jag har några tips för hur en kan få till träning trots pollenallergi. Det tar vi i ett eget inlägg.